Mamma? Farmor?

Tragiskt!
Ja det är vad det är!!!

Luna har passerat 2 månader och Teds mamma har inte ens kommit hit och hälsat
på sitt nya barnbarn (misstänker även att hon inte hälsat på Lunas kusin som föddes 4 dagar efter..)

När Luna föddes så ringde Ted sin mamma för att berätta...Fick inget svar...
Hon ringde tillbaka dagen efter!! (eller om det var Ted som ringde igen)
Hon vet att hennes son ska få ett till barn.. Borde man inte som "farmor" sitta och vänta vid telefonen ungefär?
Ted ringer igen när vi är hemma och säger att dom kan ju komma och hälsa på
när kusinen också kommit...

Tiden har gått och ingen "farmor" har varit här och hon har inte ens hört av sig...

Det här är alltså Teds MAMMA!!
HUR kan man strunta så i sina barn och barnbarn?
Jag kan inte ens kalla henne för barnens farmor, hon kallas Teds mamma.
För hon är ju ingen farmor för våra barn..

Finns det inget intresse? Kan man få för många barnbarn för att sluta bry sig?

Jag och Ted pratar om det mellanåt.. Han tycker det är jättetråkigt..
Vad är felet liksom?!

Vad är en mamma, en farmor??

Jag kan försöka vända det till om det skulle vara min mamma.
Usch! Jag skulle vara oerhört besviken och jätteledsen..

Barnbarnen säger dom ju är livets efterrätt.
Och det ser jag klart och tydligt hos mina föräldrar.
Lovis och Luna är deras små muffinsar ;)


Glada är vi i alla fall att vi har min fina familj <3
Ted har verkligen kommit in i familjen skitbra. Han, Louise och Jenny är nästan mer som syskon.
Han välkomnar dom alltid hit och dom kan prata om det mesta, diskutera och även "bråka".

Min familj är Teds familj kan man säga =)


Glädjen över att ha en familj <3
(Ni ser ju) ;)


Kommentera gärna
Postat av: Sandra - mamma till Mollya

Men oj, det där låter precis som Daniel och hans mamma. Jag skriver till dig på inbox på fäjjan istället för jag vill inte ta det här!

2011-12-01 @ 20:28:03
URL: http://surrovich.blogg.se/
Postat av: Emma

Det är väl tur att barnen har sin mormor och morfar ♥

2011-12-01 @ 20:50:17
URL: http://emmajohanbebis.blogg.se/
Postat av: Sofia

det är så tråkigt att det ska bli så..!

Tur att era barn är lyckliga iaf..! =)

2011-12-01 @ 20:57:28
URL: http://evasofialovisa.blogg.se/
Postat av: Matilda

Ja, det är synd att det ska behöva vara så :(

Men tur att ni glädjs at det ni har iaf <3 Ta vara på det!

Dom är ju två underbara små guldklimpar & deras mamma & pappa är bäst! :)

2011-12-01 @ 21:36:22
URL: http://matildac.devote.se
Postat av: Emilia

Tråkigt o läsa... Har en liknande situation i Tims familj tyvärr :/ Känns skittråkigt. Men vad gör man liksom? Man kan tyvärr inte tvinga någon till att börja bry sej. De är bara o hoppas att människan inser vad den håller på med innan de är "för sent"...



Min egna mamma vet inte ens om att jag har två barn förresten... (annan historia dock...)

2011-12-01 @ 21:37:24
URL: http://maze.blogg.se/
Postat av: Lillevi

Jag har funderat över det SÅÅ många gånger varför det är så. Och har en teori om att för henne är det inte lika speciellt med barnbarn som för våra föräldrar. Vad är Mikka? 3 år äldre än Matilda eller nått sånt va? Hon var själv (fortfarande) uppe i småbarns åldern när första barnbarnet kom. Min mamma och pappa hadde hunnit längtat efter små barn i många år innan Minna kom, och jag gissar på att det är lite samma för dina föräldrar? Sen blir man ju som mormor lite närmare barnbarnen än vad en farmor blir (om man har en bra relation med sin mamma vill säga). Men hur som helst, med tanke på att farmor i det här fallet tog sitt pick och pack och flyttade tillbaka till Stockholm utan sina söner (Ted kan väl inte ha varit så gammal om Tommy var 18 när hon flyttade?!) säger väl en hel del om hur hon är/var som mamma...



Visst är det trist att hon inte bryr sig, samtidigt som varje gång jag tänker på det eller vi pratar om det så blir jag så tacksam över min familj och hur det alltid ställer upp. De har tagit Lowa till sig som sitt eget barnbarn och skulle gå igenom eld för henne med, och DET är otroligt skönt och värmande att veta.



2011-12-02 @ 11:37:44
Postat av: Jasmine

Sandra! Ni är inte ensamma. Min pappa, han bryr sig mycket men han bryr sig inte tillräckligt. Han bor i Göteborg, flyttade när jag var 3 år! Han hälsade på när Alessa var 1 månad sen har han inte varit hit något mer. Han kommer nu i december, 2 år senare. Visst jag har varit dit med henne 3 ggr men han har alltså träffat sittbarnbarn 4 ggr på 2 år, sagt en gång att han är för gammal för att hälsa på oss & alessa fick ingen födelsedagspresent eller julklapp förra året. En besvikelse är det. Jag älskar min pappa han är en fin människa, men han ÄR en dålig morfar

2011-12-06 @ 05:58:30
URL: http://jasminerabogliatti.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0